Nu är 3 av 7 arbetsdagar gjord.
Jag försöker se det positiva i det mesta och blicka framåt.
Att blicka bakåt hjälper inte för det som har hänt/gjort har redan hänt.
Jag vill kunna hjälpa mina närmaste att se framåt men ibland känns det som man stångar sig blodig.
Visst får man sig en känga och då släpper jag och låter det va ett tag men jag är inte för stolt att kunna ta kontakt igen eller be om ursäkt.
Men ibland behöver jag också lite pepp.
Just nu känner är jag bara trött.... barn som inte sover på nätterna en gubbe som jobbar så mycket så att han inte orkar hemma :-/
Nu vill jag bara vara!
Snart är det dags att åka till Sälen och köra 9mil på längdskidor, bara 13 dagar kvar :-o
Ge mig styrka att klara detta.
Nä, nu ska jag försöka vakna till liv och köra 15medPaolo.
Kopp Kopp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar